Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmÄlsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid tvÄ olika förskolor, bÀgge förskolor med ett högt antal flersprÄkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmÄlsstöd sÄgs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansÄg att de bedrev modersmÄlsstöd, frÀmst pÄ grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gÀllande sprÄkligkompetens i modersmÄlen utgick samtliga pedagoger med ett förhÄllningssÀtt som gynnade flersprÄkighet, det redogjordes för dels bibliotek och förÀldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmÄlsstöd i varierad utstrÀckning pÄ bÀgge förskolor.

Denna studie har haft som syfte att beskriva, analysera och förklara hur lekmannaövervakarna situation ser ut nÀr det gÀller deras uppdrag som lekmannaövervakare Ät FrivÄrden. Studien skall beskriva lekmannaövervakarens roll samt försöka fÄ en bild av hur övervakarna ser pÄ skyddstillsynen och hur det fungerar i praktiken. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ansats samt ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr gjorda med fyra lekmannaövervakare tillhörande Norrbottens distrikt inom FrivÄrden. Urval motiveras med att eftersom övervakarna arbetar utifrÄn samma förutsÀttningar över hela landet sÄ skulle de kunnat egentligen vÀljas frÄn vilken ort som helst eftersom utgÄngspunkten inom FrivÄrden Àr densamme oavsett ort i Sverige.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med studien grundar sig pÄ mÄlet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i LÀroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lÀrande i stort och deras utveckling av förstÄelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur lÀroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar pÄ hur förskollÀrare uppfattar och definierar uppdraget och mÄlet samt hur de utformar verksamheten för att realisera lÀroplanens intentioner. Studien tyder pÄ att uppdraget och mÄlet Àr förhÄllandevis svÄrt att definiera och att det frÀmst Àr delarna att vÀrna om naturen och vÀxter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förstÄelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av mÄlet och uppdraget prioriteras bort pÄ grund av bland annat bristande resurser och att lÀrarna upplever uppdraget och mÄlet som svÄrtolkat..

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger pÄ en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berÀttelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.VÄrt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebÀra för specialpedagogen.Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning Àr att i nÄgon form utveckla yrkesmÀssig kompetens. DÄ begreppet handledning Àr nÀrbeslÀktat med andra begrepp sÄsom konsultation och rÄdgivning blir det svÄrdefinierbart. För att kunna sÀrskilja innebörden av de olika begreppen krÀvs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, hÀr- och- nu- tÀnkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.